<?xml version="1.0" encoding="utf-8" standalone="yes"?><rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"><channel><title>Tankar on Bjernhagen</title><link>https://bjernhagen.se/tankar/</link><description>Recent content in Tankar on Bjernhagen</description><generator>Hugo</generator><language>sv-SE</language><copyright>© 2026 Bjernhagen</copyright><lastBuildDate>Sat, 02 May 2026 00:00:00 +0000</lastBuildDate><atom:link href="https://bjernhagen.se/tankar/index.xml" rel="self" type="application/rss+xml"/><item><title>Om att sakta ner</title><link>https://bjernhagen.se/tankar/om-att-sakta-ner/</link><pubDate>Sat, 02 May 2026 00:00:00 +0000</pubDate><guid>https://bjernhagen.se/tankar/om-att-sakta-ner/</guid><description>&lt;p&gt;Jag har börjat märka att mina bästa idéer aldrig dyker upp när jag jagar dem. De kommer under en promenad, i duschen, eller precis innan jag somnar.&lt;/p&gt;
&lt;h2 id="bruset"&gt;Bruset&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi lever i en tid där varje tomrum fylls med något — ett flöde, ett meddelande, en påminnelse. Det är lätt att glömma att hjärnan behöver tomma ytor för att kunna koppla ihop saker på riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2 id="ett-litet-experiment"&gt;Ett litet experiment&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För ett par veckor sedan bestämde jag mig för att lämna telefonen hemma på mina kvällspromenader. Första gången kändes det nästan obekvämt — som om jag saknade något jag inte kunde sätta fingret på.&lt;/p&gt;</description></item></channel></rss>